Variation i arbetet motverkar ohälsa

Att rörelse är livsviktigt lär vi oss tidigt i livet. Men det kan bli för mycket av det goda. För enformigt, för tungt och för slitsamt. Särskilt i arbetslivet.

Charlotte Wåhlin är ergonom och forskare vid Arbets- och miljömedicin i Region Östergötland och vid Linköpings universitet. Hon jobbar med arbetsrelaterad ohälsa, och inte minst hur den kan förebyggas.Om variation är ett nyckelord, så är analys ett annat, minst lika viktigt.

– Att sitta stilla är en risk. Att gå och stå en hel dag är en annan typ av risk. Att lyfta kan också vara riskfyllt. Och att ha för hög arbetsbelastning, vad det än gäller, kan leda till ohälsa. Men vad innebär ”för mycket?” Det är olika för alla människor och därför måste vi alltid analysera vad vi gör på jobbet och ta reda på om det finns riskfyllda moment. Alla medarbetare måste få frågan ”vad behöver just du för att fungera i arbetslivet”, förklarar Charlotte.

Det låter som ganska hårda krav på en arbetsgivare?

– Ja, men om man vänder på det så är det dyrt att ha sjukskriven personal. Mitt råd till ett stort företag är att se till att mellancheferna har förutsättningar att göra sitt jobb och se varje medarbetares arbetsinnehåll i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Tänk att alla anställda i hela organisationer – chefer, medarbetare, skyddsombud, hälsoinspiratörer och alla andra – spelar i samma lag och strävar mot samma mål. Tillsammans når man en hälsofrämjande arbetsplats, säger hon och fortsätter:

– Det kan också vara klokt att ta hjälp i friskvårdsarbetet av en extern coach eller av Företagshälsovården. Det är väl investerade pengar och att vara tydlig med att de anställdas välmående är viktigt ger dessutom arbetsgivaren ett gott renommé.

En inspirerande flod

Det är enkelt att intervjua Charlotte Wåhlin. Frågor är nära nog överflödiga, när hon väl börjat prata rinner alla viktigheter ur henne i en inspirerande flod.

– Jag känner ett väldigt engagemang för att bidra till bättre och sundare arbetsmiljöer. När jag jobbade som ergonom inom företagshälsovården träffade jag många anställda som hade skadat sig på arbetsplatsen och som behövde stöd och åtgärder för att komma tillbaka. Jag kände att det fanns mycket att göra för att förbättra rehabiliteringen.

Så Charlotte började forska om arbetsmiljöfrågor och vad som gynnar återgång i arbete vid sjukskrivning för personer med psykisk ohälsa eller muskel- och ledbesvär. Hennes två stora mål är att ta reda på hur arbetsskador kan förebyggas och att fler ska få tillgång till effektiva åtgärder som förbättrar arbetsmiljön, stärker hälsan och gynnar återgång i arbete vid sjukskrivning.

Forskning ska kommuniceras

– Jag drivs av att kunna vara med och främja ett hållbart arbetsliv. Jag tycker att forskning ska kommuniceras och komma till nytta, den ska bidra till förbättring av arbetsmiljön inom olika branscher, säger hon.

Just nu arbetar Charlotte med ett projekt som handlar om förbättrad hälsa för personalen inom vården och fokus ligger på säkra personförflyttningar. Tunga lyft är ett riskmoment när det kommer till skador.

– Det här är ett bra exempel på verksamhetsnära forskning, där medarbetarna i vården blir en del av det jobb vi forskare gör. Det är viktigt för på så sätt ser vi på plats hur arbetet fungerar.

Friskare med fys

Charlotte har dessutom nyligen avslutat ett webbinarium om friskare arbetsplatser med fysisk aktivitet, anordnat av Främjafys, kommittén för främjandet av ökad fysisk aktivitet, där hon var en av föredragshållarna.

– Vi är så många timmar på våra arbetsplatser varje dag så det är klart att vi påverkas av vad vi gör där. Det är i det förebyggande arbetet vi ska sätta in den stora stöten, för individer, arbetsgrupper och hela organisationer, säger hon.

Analys av hur varje medarbetares situation ser ut är första steget. Att se till att mängden rörelse – rätt typ av rörelse – och mängden återhämtning blir lagom, är nästa.

Men hur gör man, mer konkret?

– Skapa en kultur på arbetsplatsen, säger Charlotte. Lägg in lunchpromenader, temadagar med workshops, utmana varandra i olika tävlingar som till exempel vem som samlar flest steg på en månad och skaffa företagscyklar som ska användas när medarbetarna gör kundbesök. Det är några förslag som får de anställda att röra sig mer.

– Men givetvis måste man ta hänsyn till vilken typ av arbetsgrupp det handlar om. Undersköterskor som går 15 000 steg om dagen längtar inte efter en extra promenad utan kanske efter ett yogapass. Kontorspersonal däremot, kan utmanas av att företaget köper in stegräknare.

Om du skulle få drömma fritt en stund, hur ser det då ut på arbetsplatserna i framtiden?

– Min dröm är att få vara med och göra en hälsoekonomisk studie som tydligt visar hur viktigt det är att medarbetarna mår bra. Och att den leder till att arbetsgivarna ännu mer värnar om sin arbetskraft och upptäcker möjligheterna med preventivt arbete och sunda, säkra arbetsplatser där de anställda mår gott och utvecklas.

Till sist, hur gör du själv för att värna om din hälsa, för att orka vara med och hjälpa andra att må bra i sin arbetsvardag?

– Jag har ett höj- och sänkbart skrivbord så att jag kan variera. Och jag håller gärna promenadmöten så ofta det går. Och så ser jag fram emot att gymmen öppnar nu igen. Det ska bli både roligt och skönt när träningen kan bli en rutin. Det har ju inte varit möjligt under coronaperioden. Men allra mest gillar jag ändå långpromenader i naturen – det är min bästa energiinjektion och den rekommenderar jag varmt till alla.

Text: Anna Lindén, Granit PR och kommunikation
Bild: Lisa Öberg