Nyttiga samtal med hjälp av bilder

En tecknad bild av en familj som sitter vid köksbordet och äter tillsammans, följs av en bild av en tallrik med färgglad mat. Pasta, köttbullar, ketchup, flera olika grönsaker, en knäckemacka med smör och ett glas vatten. Det ser gott ut. ”Hur ser din tallrik ut?” Frågan är formulerad för att väcka tankar; På min tallrik är det ofta mindre grönt, vad innebär det? Jag äter sällan fullkornsmackan och jag dricker ofta mjölk men ibland juice eller läsk till maten.

Hälsosamtal

Vikten av att äta nyttigt, röra på sig och sova tillräckligt många timmar varje natt kan inte nog understrykas. Särskilt för barn som växer. I årskurs fyra i landets skolor erbjuds därför varje elev ett enskilt hälsosamtal för att prata om sin vardag.

Materialet med bilderna har tagits fram med stöd från Socialstyrelsen i syfte att förebygga ohälsosamma levnadsvanor. Det består dels av broschyrer med information om rörelse, sömn och kost som delas ut av skolsköterskan till vårdnadshavare, och dels av materialet för samtalsstöd som används vid elevhälsosamtalen och som skapats gemensamt av dietister, fysioterapeuter och skolsköterskor.

– Hälsosamtalen ska vara elevcentrerade och handla om levnadsvanor. Ibland är det svårt att sitta öga mot öga med en vuxen som man inte känner och då kan det vara lättare att prata kring bilder, säger Susann Magnusson, ordförande i Riksförbundet för skolsköterskor.

De vuxna styr

Susanns erfarenhet är att barnen tar emot bilderna och frågorna på ett positivt sätt. Svårigheten ligger egentligen inte i att nå fram till dem, utan att lägga informationen på en lagom nivå, säger hon.

– Barnens levnadsvanor styrs av de vuxna i hushållet. Det är viktigt att vi får eleverna att förstå att de kan påverka genom att prata om till exempel matvanorna hemma. Vi ska dock inte lägga för stort informationsansvar på barnen i frågor som det är bättre att vi skolsköterskor pratar med föräldrarna om. Det är lite av en balansgång.

Just därför är samarbetet mellan sakkunniga från de olika professionerna extra viktigt, fortsätter Julia Strömblad som representerar dietisternas förbund.

– Varje person har ett dygn att förfoga över och allt vi lägger in där påverkar vår framtid, säger hon. Många vet nog att det är viktigt att röra på sig och sova och äta nyttigt, men det kan vara svårt att ta till sig och förstå vad man kan ändra på.

– För vår del handlade det inte om att uppfinna hjulet igen när vi tog fram det här materialet, utan om att koka ner informationen och förpacka den i en lättillgänglig broschyr med tydliga bilder och enkla, kloka texter.

Aktivitet är friskfaktor

Helene Henriksson är hälsostrateg med inriktning på barn och unga och representerar professionsförbundet Fysioterapeuterna.

– Skolan är en arena där fysioterapeuterna sällan har en tydlig roll, men där vi ser att vi skulle kunna göra mycket nytta. Vi vet ju till exempel att knappt två av tio elever rör på sig enligt rekommendationerna minst 60 minuter aktivitet per dag. Stillasittandet är ett problem och det har vi lyft in i materialet. Bland annat ställer vi frågorna ”Vad kan du göra för rörelser när du tar paus från datorn?” och ”Vad skulle du göra under en helt skärmfri dag?”

Flera olika fällor

Hur hälsovanorna har ändrats över tid är svårt att svara på, men tydligt är att skärmtiden och därmed stillasittandet har ökat de senaste åren, samtidigt som onyttig mat ofta är lättillgänglig och många äter ensamma i farten snarare än under avslappnade former, tillsammans med andra.

Skolsköterskan Susann Magnusson vill dock lyfta fram sömnbrist som en av de största bovarna i elevernas vardagspussel.

– En 10-åring behöver sova mellan nio och tio timmar per natt för att må bra, säger hon. Ändå kommer många i säng allt för sent vilket för med sig att de inte orkar äta frukost på morgonen. Därmed påverkas både koncentrationen och humöret. Det blir en ond cirkel.

I hälsosamtalet får eleven prata om balans och fördelning av sömn och aktiviteter. Och inte minst om vikten av en skärmfri stund innan läggdags.

– Ljuset från skärmen påverkar barnen och när det hela tiden händer saker i spelen till exempel, så går de upp i varv. Det är inte alltid lätt att somna efter det, säger Susann Magnusson.

Ansvar för sitt mående

Sist i broschyren finns en illustration av hur ett dygn kan se ut med måltider, skola, träning, lek, läxor och sömn.”Hur ser ditt dygn ut? Skulle du behöva eller vilja ändra på något?” lyder frågorna. Målet är att bilderna och texterna ska ha skapat lite av en aha-upplevelse och ett intresse hos barnen när de lämnar hälsosamtalet.

– Vi vill att de ska känna att ju äldre de blir desto mer ansvar har de för sitt eget mående. På så sätt kan vi nå fram och hjälpa till att skapa sunda levnadsvanor, säger Susann Magnusson.

Text: Anna Lindén, Granit PR och kommunikation