
Fysisk, mental och social hälsa på schemat på Folkungaskolan
På Folkungaskolan har idrottslärarna infört FMS – fysisk, mental och social hälsa på schemat. FMS är ett systematiskt hälsoarbete där eleverna får registrera både sin livsstil i en app, och sedan sätta upp egna hälsomål.
– Vi arbetar ihop med elevhälsan för att eleverna ska kunna få verktyg att förändra sin livsstil, och förstå hur de olika delarna hänger ihop med hur de mår, förklarar Johannes Nastradinis , en av idrottslärarna som varit med och dragit igång projektet.
Idrott och hälsa innehåller en hel del kunskapsmål som ska hjälpa eleven att tänka förebyggande och hälsofrämjande. Efter ett studiebesök i Borås, där grundaren av FMS Acki Wästlund fick berätta om hur de utvecklat appen och hur de arbetar med den tillsammans med eleverna, bestämde sig idrottslärarna Lena Andersson och Johannes Nostradimic för att lägga in FMS som en del i kursen Idrott och hälsa.
– Vad vi gör med den här appen, är att vi går igenom hela livssituationen för eleverna, och mäter både sömn, stress, träning, kost och även sociala relationer. Allt påverkar ju hur vi mår, och genom att mäta alla dessa aspekter visar vi vilken betydelse de har, säger Johannes Nastradinis.
Efter att eleverna gjort testerna och sett sina resultat får de hjälp att sätta upp mål och göra en livsstilsplan. De får även diskutera planen och testsvaren med skolsköterskan, som arbetar mer fler konkreta verktyg och under sekretess.
– Skolsköterskan har även egna tester och samtalsmallar som hon ska gå igenom med eleverna i elevhälsosamtalet, som är obligatoriskt för alla. Så det blir lite dubbelarbetet där, vilket är synd, konstaterar Lena.
Största riskerna är stress, sömn och skärmtid
Sedan görs en sammanställning över klassernas resultat på gruppnivå. De områden som utgjort störst risk hittills har varit stress, sömn och skärmtid.
– Det är här som det har varit värdefullt att ha med skolpsykolog och kuratorer, så att vi kan erbjuda olika verktyg för att eleverna ska kunna få syn på vilka drivkrafter som ligger bakom en viss livsstil, förklarar Johannes Nastradinis. Det är ju först då som det går att förändra den.
Sju veckors konditionsträning
Även syreupptagningsförmågan var generellt låg i grupperna. För att förbättra den får eleverna konditionsträna två pass á 80 minuter i veckan under 7 veckor, och därefter mäta sina värden igen. Vad blev resultatet?
– För att resultaten ska bestå behöver ju eleverna fortsätta med detta även efter årskurs 1, men det ryms tyvärr inte i läroplanen, förklarar Lena.
De skulle även vilja utöka till fler klasser än bara samhällsprogrammet, men även det är en resursfråga. Både kurator, skolpsykolog, skolsköterska och idrottslärarna har varit involverade i projektet, och skulle de utöka till fler klasser skulle det krävas utökade resurser för alla.
– Det finns mycket man skulle vilja, men det jag tror eleverna tar med sig efter att ha gjort detta under ett år, är att de ser tydligt hur kost, motion, sömn och stress är kopplat till deras mående, och hur de genom att förändra de olika delarna faktiskt kan påverka sina liv och må bättre, avslutar Johannes Nastradinis.
Fakta om fysisk, mental och social hälsa
- Två klasser i årskurs 1 på samhällsprogrammet har deltagit under läsåret 2018/19 och 2019/20.
- Det börjar i augusti med att eleverna testar kondition, syreupptagningsförmåga, rörlighet, sömn, stress, skärmtid, sociala relationer med mera.
- Värdena graderas och skapar en hälsoprofil. Utifrån profilen bedöms hur riskfylld livsstil eleven har. 1= risk för ohälsa, 2= viss risk, 3= god livsstil och 4= mycket god livsstil.
- Tillsammans med idrottslärare, kurator, skolpsykolog och skolsköterska får varje elev ta fram en hälsoplan med uppsatta mål.
- I maj året efter, görs alla tester på nytt.


Fler goda exempel
Nyttiga samtal med hjälp av bilder
Vad är ”hälsosamma levnadsvanor?” Ja, det är inte alltid så lätt att sätta ord på när man är tio år gammal. Nu presenterar riksförbunden för dietister, skolsköterskor och fysioterapeuter ett gemensamt material som kan användas för att diskutera det viktiga ämnet...
Alla är vinnare i Rörelsesatsningen (del 2)
När projektet Rörelsesatsningen i skolan pågått ett par år lade regeringen, som är uppdragsgivare, till att skolorna ska samverka med lokala idrottsföreningar.- Det är ett bra verktyg både för eleverna att hitta nya idrotter och för föreningarna att rekrytera,...
RF-SISU hjälper eleverna att hitta glädjen i rörelse
Barn bör röra på sig i genomsnitt 60 minuter varje dag för att må bra. Men långt ifrån hälften av alla barn i skolåldern når det målet. Därför kraftsamlar RF-SISU i ”Rörelsesatsningen i skolan” – ett projekt som redan gjort skillnad. Det har gått drygt fyra år...
Lyckad pulsträning i Valdemarsvik: ”Glada att det har satt sig i väggarna”
Pulsträningen som skapat bättre studieresultat och ett större lugn på Vammarskolan i Valdemarsvik fyller tio år i höst. Lärarna bakom det lyckade konceptet hoppas att det lever många år till – och att det kan utvecklas.- Vi kallar det fortfarande för ett projekt...
Naturen är en ljus plats för integration och vänskap
Tänk vad fällningen av ett träd kan betyda. Det kan skapa en ljusare framtid på många sätt. Det var till exempel intill en kraftig sälg som det värdefulla samarbetet och integrationsarbetet mellan Friluftsfrämjandet och Bergska gymnasiet i Finspång tog sin början....
”Hela kroppen behöver arbeta, inte bara huvudet” Navestadsskolan läser boken Hjärnstark junior
Det här med att röra på sig, det behöver egentligen inte vara så krångligt. Promenera, dammsuga, leka på rasten… Med hjälp av boken Hjärnstark junior lär sig eleverna i årskurs 5 på Navestadsskolan i Norrköping att de i själva verket är ganska bra på rörelse. Och...
Landet runt: Let’s gå – trampa på! Aktiva skoltransporter i Norrbotten
Sätt Östergötland i rörelse fortsätter nosa upp goda exempel utanför länet under rubriken ”Landet runt”. I Norrbotten jobbar man för att öka den fysiska aktiviteten bland barn och unga under i projektet ”Let's gå – trampa på” som har spridit sig till nästan alla...
Bollis lyfter barnen i Norrköping
Idrottens kraft, kanske särskilt fotbollens, är fantastisk. I Norrköping får närmare 500 barn varje år uppleva gemenskap, vänskap, ledarskap och bättre resultat i skolan tack vare projektet Bollis lek och spel.Pelle Holm från Norrköping beskriver sig själv som...
Landet runt: Alla barn i Värnamo ska få en hälsosam uppväxt
Sätt Östergötland i rörelse fortsätter att lyfta goda exempel utanför länet, med satsningen ”Landet runt”. I Värnamo kommun ska hälsoprojektet Hälsosam uppväxt i Värnamo (HUV) få barnen att röra sig mer och äta bättre. Projektet startade under hösten träffar för...
Efterlys eller bidra med ett gott exempel
Saknar du ett gott exempel på webbsidan eller har du själv något kul att dela med dig av? Hör av dig till oss och berätta mer!