Uppmärksamma risker inom tandvården

En oroväckande hög andel av dem som arbetar inom tandvården rapporterar smärta i muskler och leder, främst i skuldra och nacke. Det är inget nytt att arbete inom tandvården har risker, men resultaten i våra studier visar på behovet av hälsofrämjande åtgärder.

Under åren har jag i mitt arbete som ergonom träffat många tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister inom tandvården. Jag vet av både erfarenhet och genom forskning att flera arbetsmoment är både mentalt och fysiskt krävande med påfrestande arbetsställningar.

I det kliniska arbetet inom tandvården utförs flera arbetsmoment i en ställning där huvudet hålls framåtböjt långa stunder för att kunna få en god insyn i patientens munhåla. Armarna hålls i ofta i ansträngande positioner och arbetet kräver stor precision och koncentration. De ensidiga arbetsställningarna medför en ökad risk för smärta i muskler och leder.

Varje år tar Arbetsmiljöverket emot omkring 2 600 anmälningar om belastningsolyckor och belastningssjukdomar från vårdpersonal. Men, det är en underrapportering av arbetsskador generellt sett. Skadeförekomsten är sannolikt högre än antalet inrapporterade fall. Bakom varje siffra, varje skada, finns en människa med en berättelse om försämrad hälsa, lidande, nedsatt arbetsförmåga, sjuknärvaro eller sjukskrivning som följd. Det är skador som hade kunnat förhindras.

I en forskningsstudie som vi genomfört ser vi att en hög andel rapporterar besvär med smärta i nacke, axlar och händer. Det är oroväckande. Hög arbetsbelastning och stress kan bidra till att ergonomin försämras och att viktiga pauser prioriteras bort.

Till det positiva hör att de flesta trivs med sitt arbete inom tandvården, och det är också en viktig faktor att räkna med i det förebyggande arbetet. Vi tillbringar så många timmar på arbetet, hur vi belastar, rör oss och återhämtar oss under arbetsdagen har betydelse för hur vi mår. För att skapa ett hållbart arbetsliv utan smärta och sjukfrånvaro är det viktigt att det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet prioriteras, både av chefer och av medarbetare.

En satsning till arbetsgrupper som har utvärderats via en dansk studie med 70 0000 arbetstagare visar att mikropauser med små övningar på tio minuter under arbetsdagen, tre gånger i veckan kan minska sjukfrånvaro och ge positiva hälsoeffekter. För att det ska fungera i praktiken behövs tydligt stöd från ledningen och att arbetsplatsen gör det till en gemensam aktivitet.

Varje medarbetare har ett stort ansvar för sin egen hälsa och att vara fysiskt aktiv för att må bra. Men det finns flera organisatoriska åtgärder som kan bidra till att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. Det är alltid chefen som har ansvaret för arbetsmiljön.

På varje arbetsplats är det värdefullt att ta fram en rutin för hur chef och medarbetare riskbedömer och genomför arbetsmiljöåtgärder och kopplar det till befintlig arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöåtgärder behöver ofta väljas på olika nivåer; för enskilda medarbetare, för arbetsgruppen samt på organisatorisk nivå. Börja med att utgå från det systematiska arbetsmiljöarbetet.

På Arbetsmiljöverkets webbplats finns information om aktuell arbetsmiljölagstiftning och föreskrifter som står som grund för det systematiska arbetsmiljöarbetet: www.av.se Länk till annan webbplats.

Sju faktorer som bidrar till en hälsofrämjande arbetsmiljö

• Kartlägg arbetsmiljön och arbeta enligt systematiskt arbetsmiljöarbete
• Välj arbetsmiljöåtgärder på individ, grupp och organisationsnivå
• Köp in arbetsutrustning och hjälpmedel, det kan minska belastning
• Erbjud utbildning för att få kunskap om hälsofrämjande arbetsmiljö
• Sätt ny kunskap i ett sammanhang på arbetsplatsen, följ upp.
• Erbjud mikropauser under arbetsdagen
• Uppmuntra uttag av friskvårdsbidrag

Jag är glad över att jag är inbjuden att prata om rörelse, variation och arbetsmiljö vid Tandhygienistkonferensen i Karlstad den 24-25 April. Vi ses!

Webbsida: https://2023.tandhygienistdagarna.se/ Länk till annan webbplats.

Text: Charlotte Wåhlin, ergonom