Advokat inom arbetsrätt vill se bättre rekryteringar
På en konferens nyligen fick jag ett spontant samtal över en lunch med en företagsläkare som tyckte sig se att fler människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är särskilt utsatta i arbetslivet.
Hon berättade att det ofta var medarbetare som fungerat väl under lång tid, men att exempelvis en omorganisation skapat problem. Kunskapsbrist hos arbetsgivare gör att medarbetaren hamnar hos företagshälsovården som ett rehabfall när det är anpassningar som behövs.
Annika Elmér är advokat och specialiserad på arbetsrätt. Hon företräder numera bara arbetsgivare och hon känner väl igen problemet. Hon menar att problemet ligger på lednings- organisationsnivå och att cheferna är väldigt utlämnade i mycket svåra situationer. Det finns också flera olika lagpaket som styr de här situationerna. Det finns exempelvis en juridisk skärningspunkt mellan arbetsmiljölagen, lagen om anställningsskydd och diskrimineringslagen.
”Många arbetsgivare vill gärna göra rätt och vara schyssta”, säger hon. Att vara en god arbetsgivare är numera viktigt även ur ett konkurrensperspektiv.
”Cheferna famlar och är osäkra på vad de får göra, vad de kan göra och vad de måste göra. I sin iver att göra rätt satsar de ofta på rehab, eftersom det också är lätt att tro att de här personerna passar in där”.
Men eftersom en person med NPF inte är sjuk fungerar inte rehab, och problemet tenderar att växa.
Rutiner, riktlinjer och HR-stöd i alla ära. Men Annika Elmer menar att det finns ingen riktlinje i världen för en människa som helt enkelt fungerar annorlunda.
”Arbetsgivare behöver lära sig att anpassa utan att det handlar om rehab”, säger hon.
Att hon företräder arbetsgivare hindrar henne inte från att ifrågasätta dem. Ibland säger hon åt dem att de är helt fel ute och måste tänka om. Man kan inte bara kasta ut folk bara för att de inte passar in i deras mall.
”Ibland känns det som om jag lägger obegripligt mycket tid på att få arbetsgivare att förstå hur verkligheten ser ut”.
Hon påminner dem om att de rekryterar ur ett tvärsnitt av Sveriges befolkning och att det återspeglas bland medarbetarna.
”Min utgångspunkt är att vi alla är lite eljest, och att alla kan behöva lite anpassningar”, säger hon och citerar någon som sagt: ”Jag struntar i om du är sjuk. Jag är bara intresserad av om du kan jobba".
Att driva igenom ett aktivitetsbaserat kontor trots att vissa medarbetare behöver enskilt rum är ett exempel på omorganisation som kan sluta illa.
”Det är inte prövat, men jag har svårt att tro att arbetsdomstolen skulle säga något annat än att arbetsgivaren måste anpassa”.
I Annika Elmérs önskevärld skulle alla arbetsgivare syssla med enbart kompetensbaserad rekrytering.
”Arbetsgivare har ofta en skev bild av att alla de rekryterar måste vara extroverta och sociala, trots att arbetsuppgifterna inte alls kräver det.”
Men Annika Elmér tror också att vi behöver arbeta mer med medarbetarskapet och att framtiden kommer kräva att vi omskolar oss några gånger under karriären.
”Vi måste prata om ett hållbart arbetsliv ur flera aspekter än vi gör idag. Jag tror att omställning kommer krävas i mycket större utsträckning i framtiden och att vi måste våga prata om det också”.
Annika Elmér, advokat specialiserad på arbetsrätt
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Publicerad
Kommentarer