Anpassa jobbet efter individen
I dag är det världsdagen för arbetsmiljö och jag tar tillfället att skriva om arbetsanpassningar och om konferensen Gilla Jobbet som jag medverkade på tidigare i veckan.
Temat för Gilla Jobbet var "Samverkan och samarbete för bättre arbetsmiljö". Det finns mer att läsa om konferensen via länk i slutet av texten.
Enligt statistik från Arbetsmiljöverket rapporterar 1,6 miljoner svenskar besvär till följd av arbetet bara det senaste året. För hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande ligger i topp kring vad som orsakar besvären. Siffrorna talar tydligt om det stora behovet av att förebygga arbetsrelaterade besvär och att förbättra människors arbetsmiljö.
Föredrag om arbetsförmåga och arbetsanpassningar
På konferensen höll jag ett föredrag om hur vi kan tillvarata arbetsförmåga och hur vi kan genomföra arbetsanpassningar. Jag höll föredraget tillsammans med projektledare Susann Lundqvist från Suntarbetsliv. Hon presenterade Prehabguiden, ett arbetssätt som ger vägledning i både arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering. Vi lyfte också fram verktyget Arbetsplatsdialogen som forskare har tagit fram tillsammans med Prevent. Du kan ta del av verktygen i slutet av texten.
När det gäller möjlighet till arbetsanpassningar för medarbetare så finns det flera aspekter som vi behöver ha kunskap om:
- Lagstiftningen När, var, hur och vem som har ansvaret.
- Rutiner och förutsättningar på arbetsplatsen Vad som fungerar och vad som inte fungerar.
- Vår värdegrund. Har vi en inkluderande värdegrund?
- Arbetsbelastning och krav i arbetet.
- Arbetsförmåga och hur den kan stärkas.
Inkluderande arbetsplatser med arbetsanpassningar
När vi pratar om arbetsanpassningar så handlar mycket om att skapa inkluderande och individanpassade arbetsplatser med målet att skapa förutsättningar för en arbetsmiljö som är tillgänglig för alla, oberoende av funktionsförmåga och eventuella sjukdomar.
Arbetsanpassningar handlar om individuella åtgärder som utgår från individens behov. Det är grunden för åtgärder i den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Syftet är att en arbetstagare med nedsatt förmåga att utföra sitt vanliga arbete ska kunna fortsätta att arbeta, eller återgå i arbetet efter exempelvis sjukskrivning. Arbetsanpassningar kan både användas i förebyggande syfte och som stöd vid återgång i arbetet. En arbetsanpassning kan vara tillfällig och tidsbegränsad eller varaktig.
Föreskrifter om arbetsanpassningar
Föreskrifterna om arbetsanpassning trädde i kraft den 1 juni 2021. De klargör arbetsgivarens ansvar och vad som ska göras när en medarbetare har behov av arbetsanpassning på arbetsplatsen:
Snarast utreda och ta ställning till hur arbetsanpassningen ska utformas.Därefter så snart det är möjligt genomföra arbetsanpassningen.Fortlöpande följa upp och kontrollera om arbetsanpassningen fungerar och vid behov justera arbetsanpassningen.
Satsa på samverkan
Om arbetspassningen ska bli bra behövs samverkan mellan chef och medarbetare. Val av anpassningar styrs av vad som är orsaken till varför arbetsanpassningen behövs. Det är viktigt att förstå orsaken till att arbetsförmågan sviktar och att utgå från typen av arbetsuppgifter som medarbetaren har. En uppmaning är att fånga tidiga signaler på ohälsa och arbeta förebyggande.
Stöd och åtgärder via företagshälsan
Om ni behöver stöd för att genomföra arbetsanpassningar kan ni ta hjälp av en företagshälsa. Där arbetar ergonomer, företagssköterskor och andra arbetsmiljöexperter som på uppdrag kan ge stöd när arbetsanpassningar behöver genomföras på din arbetsplats.
Här kan du läsa mer om arbetsanpassningar
- Arbetsmiljöverkets föreskrift: Arbetsanpassningar 2020:5
- Prevent Arbetsanpassning
- Prevent Arbetsplatsdialog
- Suntarbetsliv: Prehabguiden
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Publicerad
Kommentarer