Guldlock-principen främjar hälsa i arbetslivet
Att sträva efter det som är optimalt för att främja hälsa i arbetslivet är en vision som utforskas i några studier som använder begreppet Guldlockprincipen.
Vi känner alla till folksagan om Guldlock som hittar björnarnas stuga i skogen och testar stolar, gröt och sängar. Lagom – mitt mellan för mycket och för litet – är det som är optimalt för henne. I arbetslivet är lagom inte att hitta en optimal vikt på något som ska lyftas utan att hitta den rätta variationen av belastningar och balans mellan belastning och vila.
Det finns risker med att stå för länge men också att sitta för länge. Inaktivitet ökar risk för ohälsa och vid träning belastar man hjärta och muskler för att komma i bättre form. Samtidigt löper de som i arbetet lyfter tungt ökad risk för ohälsa. Vid tungt fysiskt arbete kan arbetet präglas av långa perioder med likartad belastning utan tid till återhämtning.
Genom att lansera begreppet Guldlock-principen i arbetslivet önskar forskarna att utöka målet från att arbetet inte ska skada till att arbetet ska vara hälsofrämjande. Tanken är att man analyserar de arbetsuppgifter som finns och designar arbetet och arbetsdagen så att olika dimensioner av fysisk aktivitet portioneras ut i rätt dos och vid lämplig tid för att ge en positiv hälsoeffekt. Exempelvis genom att främja ökad kondition och muskelmassa då högintensiv och lågintensiv belastning varvas. Dimensioner av fysisk aktivitet kan vara hur tungt och intensivt, hur länge, frekvens av rörelser och kroppshållningar. Det är också viktigt med variation i vad man belastar och att det ska finnas tillräcklig tid för återhämtning.
Det traditionella arbetsmiljöarbetet är grunden men kombineras med hälsofrämjande åtgärder integrerade i det dagliga arbetet. Hälsofrämjande ”tillägg” så som friskvård eller möjlighet att alternera stående och sittande är bra men är beroende av att arbetstagaren aktivt väljer att utnyttja det.
För mig låter tankesättet tilltalande men fungerar det i praktiken? Jag lyssnade nyligen på ett föredrag av professor Andreas Holtermann från danska Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø som arbetat med Guldlock-principen. Principen är ännu inte tillräckligt vetenskapligt utvärderad men det finns exempel på interventionsstudier från förskola och industri som pekar på positiva effekter. Jag hade även förmånen att få lyssna till avdelningschef Laila Axelsson Jonsson från Intern Service Lycksele lasarett. Hon berättade om positiva erfarenheter av arbetsväxling i arbetsuppgifter mellan lokalvårdare, transportör, receptionist, administratör, och bårhustekniker.
Förändringar kan ge variation och förutsättningar för en bättre hälsa men även skapa oväntade negativa effekter. Mitt råd är att fortsätta arbete kontinuerligt med det systematiska arbetsmiljöarbetet och lyfta blicken och fundera över vad som skulle kunna göras på just din arbetsplats för att du skulle må bättre.
Vill du läsa mer?
Danska Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø (NFA) har en egen hemsida om sundhedsmiljö (danska) med bland annat ett nyhetsbrev om detta. Där hittar man även en tema-sida om GoldilocksWork (engelska) där man kan klicka sig vidare till mer information, checklistor och vetenskapliga artiklar.
För mer information om själva tankesättet rekommenderas även dessa artiklar:
Holtermann A, Mathiassen SE, Straker L. Promoting health and physical capacity during productive work: the Goldilocks Principle. Scand J Work Environ Health. 2019 Jan 1;45(1):90-97.Straker L, Mathiassen SE, Holtermann A. The ’ Goldilocks Principle’: designing physical activity at work to be ’just right’ for promoting health. Br J Sports Med. Online first June 29, 2017.
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Publicerad
Kommentarer