Gör vårdjobben säkrare

Hög fysisk och psykisk arbetsbelastning och även risk för smitta är vanliga risker.

• Vanligt förekommande arbetsskador är:
• Skador vid personförflyttningar och lyft
• Fallolyckor
• Skador vid hot och våld
• Skär- och stickskador
• Skador relaterat till exponering för smittämnen

Om vi ska kunna förebygga arbetsskador behövs ett aktivt och systematiskt arbetsmiljöarbete och ett starkt säkerhetsklimat där riskbedömningar är en del av vardagen. Varje medarbetares engagemang i säkerhetsfrågor är viktigt även om chefen har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön.

Tidigare forskning har visat att ett säkerhetsklimat som främjar säkerheten för medarbetare går hand i hand med ett säkerhetsklimat som främjar säkerheten för patienter. Den kunskapen tar vi med oss i vårt forskningsprojekt ”Patient And Workers Safety Study Länk till annan webbplats.” där målet är att förebygga vanliga skador och studera åtgärder som kan bidra till säkra personförflyttningar och inom hälso- och sjukvården.

Belastningsskador är vanliga arbetsskador i omvårdnadsarbetet. Det finns fler arbetsmoment som är både fysiskt och mentalt krävande med tungt arbete och ensidiga arbetsrörelser, påfrestande arbetsställningar och hög arbetsbelastning.

Medarbetare som dagligen genomför personförflyttningar har en ökad risk att få ländryggsbesvär, särskilt om de gör detta mer än tio gånger per dag. Undersköterskor och sjuksköterskor är mest drabbade, men även andra medarbetare rapporterar förekomst av belastningsskador som de relaterar till arbetet.  

Ett exempel, en undersköterska kan utföra 30 personförflyttningar och lyft per arbetspass, ibland mer och ibland mindre. Om patienten väger i snitt 80 kilo, blir det 80 kilo x 30 förflyttningar.  Det innebär belastning med 2,4 ton som förflyttas per dag vilket motsvarar vikten på en trubbnoshörning.

Ibland genomförs förflyttningsmomentet utan hjälp från kollega och ibland är de två medarbetare. Ibland görs riskbedömningar, ibland inte. Ofta finns hjälpmedel, men det är inte alltid det används.  Därtill kommer andra arbetsmoment som kan medföra riskfylld arbetsbelastning. Det finns alltså mycket som kan förbättras för att minska andelen skador och annan ohälsa. 

När det gäller att skapa säkra personförflyttningar för medarbetare och patienter förespråkar jag att alla ska ha ett systemperspektiv, att se till helheten på arbetsplatsen. Att förstå och fokusera på arbetsplatsens system med de vårdprocesser och arbetsprocesser som pågår och som har inflytande på både patientsäkerhet, medarbetares säkerhet och hälsa.

Forskning för ökad säkerhet

Inom vårt AFA finansierade forskningsprojekt ”Patient And Workers Safety Study” utvecklar vi nu riktlinjer för säkra personförflyttningar och utbildning inom området förflyttningskunskap. Det blir så kallad hybridbildning där teoretisk kunskap förmedlas digitalt via lärplattformar och praktisk färdighet tränas med stöd av instruktörer. Målet är att utbildning i förflyttningskunskap, som tillämpas i praktiken och följs upp, är en del som kan bidra till säkra personförflyttningar för både patienter och medarbetare.

Tidigare forskning rekommenderar att utbildning inom förflyttningskunskap för medarbetare behöver kopplas till ett sammanhang. Det handlar om att få kunskap som kan användas vid en arbetsplats inom hälso- och sjukvården. Ska vi skapa säkerhet på jobbet så behöver vi ta hänsyn till hela arbetssystemet och tydliggöra vad som påverkar medarbetarens arbetssituation och vad som påverkar patientens vårdsituation.

Nedan presenteras en modell som visar några olika aspekter som är viktiga att tänka på för att skapa säkra personförflyttningar.

Chefen behöver säkerställa att varje medarbetare får kunskap om olika aspekter av arbetsmiljön och att hen kan tillämpa den i det dagliga arbetet. Att det finns rutin för stöd och uppföljning. Enligt Arbetsmiljölagstiftningen så är det en rättighet för vårdpersonal att få tillgång till kunskap och information från arbetsgivare, men också en skyldighet att medarbetaren tillämpar kunskapen.

Nio säkra sätt att skapa säkra personförflyttningar

Det finns några lagstadgade och forskningsbaserade rekommendationer när det gäller åtgärder som kan bidra till säkra personförflyttningar där engagemang och samverkan mellan ledning och medarbetare är motorn i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

• Jobba enligt systematiskt arbetsmiljöarbete
• Riskbedöm arbetsmoment
• Köp in arbetsutrustning och hjälpmedel
• Se till att den är lättillgänglig och välfungerande
• Erbjud utbildning för att få kunskap om användningen
• Satsa på utbildning i förflyttningskunskap, teoretisk och praktisk
• Sätt ny kunskap i ett sammanhang på arbetsplatsen, följ upp.
• Anpassa utbildning till medarbetare, coacher och chefer
• Kombinera ovanstående åtgärderna

På enheterna är det värdefullt att ta fram en rutin för hur chef och medarbetare riskbedömer och genomför åtgärder för säkra personförflyttningar i omvårdnadsarbetet och kopplar det till befintlig arbetsmiljöpolicy. På så sätt integreras det i hela arbetsplatsens systematiska arbetsmiljöarbete och arbetet med att skapa säkra personförflyttningar blir ingen sidovagn.

Målet är att ha ett aktivt systematisk säkerhetsarbete där kraften i förbättringsarbetet ligger i att se människan i systemet (patient och medarbetare), att bygga säkra system och tillvarata medarbetaren och skyddsombuden som en resurs i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Forskningsledare: Charlotte Wåhlin, docent och ergonom vid Arbets- och miljömedicin i Linköping.