Ambitiös studie om ungdomars kost och hälsa
Våra ungdomar borde äta mer frukt och grönt och mindre rött kött och chark. En del dricker på tok för mycket läsk, men de allra flesta får ändå i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler. Men var tredje tonårstjej kan ha järnbrist.
Fakta om våra ungdomars matvanor och hälsa kommer från Livsmedelsverket som just nu analyserar data från den nationella studien Riksmaten Ungdom. Drygt 3000 ungdomar från Trelleborg i söder till Övertorneå i norr har kartlagts. Det var elever i årskurs fem, årskurs åtta samt årskurs två på gymnasieskolan som deltog i studien. Ungdomarna har bland annat fått kostregistrera under tre dagar samt besvarat frågor om sina kost- och levnadsvanor.
”Matvaneundersökningar ingår i Livsmedelsverkets uppdrag att ta reda på befolkningens matvanor för att kunna ge kostråd och sätta gränsvärden”. Det säger Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket som också berättar att studien visar att vid en jämförelse 15 år tillbaka i tiden så dricker ungdomar mer kranvatten idag och mindre läsk och saft.
Det finns också en tydlig socio-ekonomisk aspekt på matvanorna, säger Helena Bjermo. Barn till lågutbildade föräldrar dricker mer läsk och saft, medan barn till högutbildade föräldrar äter mer grönsaker och fisk.
En tredjedel av ungdomarna har också lämnat blod- och urinprov för analys. Och visst finns det spår av samhällets miljöbovar i ungdomarnas kroppar, men i de allra flesta fall under gränsvärden.
PFAS (högfluorerade ämnen) är ett exempel på skadliga ämnen som återfinns i ungdomarnas blod. Enligt naturskyddsforeningen.se är det en grupp på över 4 700 kemikalier som är vatten- och smutsavstötande. Det är ämnen som används som ytbehandling i många produkter som kläder, skor, matförpackningar och stekpannor. De finns i brandskum och skidvalla, skönhetsprodukter, möbeltyg och elektronik. Enligt naturskyddsforeningen.se har man hittat PFAS även i blodet hos isbjörnarna i Arktis.
Bly, kvicksilver och kadmium återfinns också i ungdomarnas blod, med en högre halt kadmium hos rökarna.
Samtidigt som Livsmedelsverket analyserar data från Riksmaten Ungdom planerar de för nästa stora studie om mat och hälsa, Riksmaten Småbarn. Då är det matvanor och livsstil som ska undersökas hos barn från 9 månaders ålder upp till fyra år.
Vill du veta mer om Riksmaten Ungdom och resultaten från studien rekommenderar vi Livsmedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats. där resultaten presenteras bland annat genom lättillgängliga filmer.
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Publicerad
Kommentarer