Professorn som förenar forskning och verklighet

I intervjuer med Irene Jensen understryker hon ofta vikten av att engagera målgrupperna från början till slut i forskningsprojekten. Hon menar att det är ett arbetssätt och en forskningsmetod som leder till en bättre spridning av resultaten samt att resultat och verktyg landar mer rätt i verksamheten.

Att forska partnernära innebär att man forskar nära målgruppen. Ibland kallas det även för verksamhetsnära forskning.  Den som exempelvis studerar metoder att förebygga stress hos lärare gör det genom att ta vara på lärarnas kunskap och frågeställningar och involvera lärare i forskningen, ett partnerskap med målgruppen.   

”De som arbetar praktiskt ute i olika verksamheter har en stor kunskap som forskningen måsta ta vara på", säger Irene Jensen och förklarar hur omöjligt det är att som forskare sitta på kammaren och forska för att sedan tro att man kan nå ut med resultat och förändring till målgruppen. ”Det är det få som har lyckats med”, säger hon.

Ödmjukhet inför kunskap som finns ute på arbetsplatser, vikten av att inte tala fikonspråk eller sätta sig på några höga hästar gentemot praktiker är Irene Jensens metod för framgångsrik och partnernära forskning.

”Jag har egentligen aldrig intresserat mig för någon annan metod då jag fostrades in i den partnernära forskningen av min första handledare och chef”.

Det är många år sedan nu och ett helt yrkesliv har inte ändrat hennes uppfattning, tvärtom. Hon menar att det handlar om att känna av vilka behov som finns och att formulera relevanta forskningsfrågor för arbetslivet. ”Nu har det exempelvis varit aktuellt med forskning kring psykisk ohälsa och distansarbete”.

Ett exempel är en metodstudie för att stötta medarbetare med psykisk ohälsa att komma tillbaka till arbete via problembaserade samtal, en annan studie handlar om att förebygga psykisk ohälsa hos medarbetare inom primärvården.

Tillsammans med Företagshälsovården har Irene Jensen tagit fram riktlinjer för fem vanliga sjukdomar och skador. Syftet har varit att ge Företagshälsovården forskningsbaserad och kvalitetssäkrat underlag för att kunna utreda och åtgärda.

Det arbetet började med att hon tillsammans med Företagshälsovården gick igenom i vilken grad deras patientarbete var vetenskapligt och evidensbaserat.

”Tillsammans arbetade vi sedan med riktlinjerna. Vår roll som forskare var då att förse Företagshälsovårdens riktlinjegrupp med den evidens som fanns".

Irene Jensen håller inte alls med dem som menar att det går lika bra med referensgrupper som att involvera praktikerna i forskningen. Kanske har hon tiden på sin sida för intresset för verksamhetsnära forskning har ökat på senare år. Irene Jensen menar att det beror på att forskningsråden numera kräver att det ska finnas spridnings- och implementeringsplaner angivna i forskningsansökan.

”Det är bra eftersom det handlar om att integrera praktik och forskning. Jag har jobbat i flera år för att detta också ska in i forskarnas meritsystem”.

”Min erfarenhet är att om man jobbar med ett riktigt partnerskap i verkligheten så tar det också väldigt mycket tid. Om jag stängde in mig på kammaren skulle jag hinna skriva betydligt fler artiklar, men förmodligen bidra mindre till samhällsnyttan”, säger hon.

Här kan du som är intresserad ta del av professor Irene Jensens senaste publikation som rör evidensbaserad praktik och forskning som drivs i partnerskap:

Jensen I, Björk Brämberg E, Wåhlin C, Björklund C, Hermansson U, Lohela Karlson M, Schäfer Elinder L, Munck af Rosenschöld P, Nevala T, Carter N, Mellblom B, Kwak L. Promoting Evidence-Based Practice for Improved Occupational Safety and Health at Workplaces in Sweden. Report on a Practice-Based Research Network Approach. Int. J. Environ. Res. Public Health 2020, 17(15), 5283

Irene Jensen har under flera år varit forskningsledare för forskningsprojektet "Stressprevention på arbetsplatsen" (SPA). I forskargruppen ingår Bozana Johansson, psykolog/PhD, Lydia Kwak, docent och Christina Björklund, docent vid Karolinska Institutet samt Charlotte Wåhlin, docent och ergonom vid Arbets- och miljömedicin, Region Östergötland och Linköpings Universitet.

Läs mer om SPA-projektet här och ta del av forskargruppens publikationer: "Stressprevention på Arbetsplatsen"

De här bruksarbetarna från förr hade nog blivit mäkta förvånade om det dykt upp en intresserad arbetsmiljöforskare på fabriken. Foto: Överums hembygdsförening