Ökad psykisk ohälsa med virus

Vissa plockar bort mjölk och ost för att åter duka upp med dator, skärm och diverse jobbattiraljer på frukostbordet och fortsätta hemarbetet som påbörjades i våras. Vissa börjar återgå till en mer ”normal” jobbsituation och får träffa sina kollegor igen. Vissa har ännu inte tagit någon semester och andra har inget jobb att återvända till…

Oavsett hur just din höst kommer se ut så upplever vi nog alla att det i alla fall inte är som vanligt. Jag själv var ganska naiv i våras som spådde att med sensommar och höst skulle även någon slags normalläge följa och hotet med Covid-19 vara i princip överspelat. Men tji fick jag. I juli förlängde Folkhälsomyndigheten sina råd om att de som har möjlighet att arbeta hemma bör göra det fram till årsskiftet. I och med detta lyfter de även att det vid långvarigt hemarbete är det extra viktigt att arbetsgivaren beaktar sitt arbetsmiljöansvar.

Vikten av att ta sitt arbetsmiljöansvar och anpassa sig efter situationen kan inte understrykas nog. För nu börjar det även komma rapporter på hur denna pandemi påverkar vår hälsa på jobbet. Båda de stora företagshälsovårdsföretagen Previa och Avonova har uttalat sig om förändringar av vårt mående på jobbet, framförallt kopplat till psykisk hälsa, till TT.

Previa uppger att sjukskrivningar på grund av stress och psykosocial ohälsa stigit sedan i maj. Det är en trend som fortsatt under sommaren, trots att detta vanligen är en period då sjukskrivningarna går ned. Här lyfts nya förutsättningar för social gemenskap i och med hemarbete samt en belastande arbetssituation för personalen inom vård och omsorg som påverkar möjlighet till återhämtning som bidragande faktorer. I tillägg finns en generell oro kring risken att bli smittad och hur det ska gå med den egna ekonomin.

Enligt företagshälsan Avonova har efterfrågan på psykologiskt stöd och stödsamtal på grund av pandemin ökat. Som tidigare är stress och stressrelaterade faktorer det största problemområdet och Robert Persson-Asplund, chefspsykolog på Avonova, lyfter två delar i detta – dels en hög arbetsbelastning där etik och tillräcklighet blir en grundfråga, framförallt inom vård och omsorg. För andra kan det snarare handla om en stress över att ha en minskad belastning och en oro kring den egna anställningen. Otydlighet, bristande stöd och utebliven social gemenskap lyfts som andra vanliga orsaker till att personer sökt stöd.

Den årliga undersökningen ”Jobbhälsoindex”* har i år lagt till frågor kopplade till just corona och rapporterar bland annat att:

• Oron kring att bli uppsagd är större hos yngre medarbetare än hos äldre.
• Av de som arbetat hemifrån under pandemin är det en större andel av äldre som upplevt att det är svårare att göra ett bra jobb och en problematisk arbetsmiljö på grund av distansarbetet, jämfört med yngre kollegor.
• Av de som inte arbetat hemma anser en klar majoritet att pandemin har medfört försämrade möjligheter att göra ett bra jobb.
• En ökad arbetsbelastning på grund av pandemin rapporteras främst, föga förvånande, från sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden.

Något tröstande är dock att arbetsgivarna överlag får ett gott betyg för hur pandemin har hanterats. Dock är man inte lika nöjd inom vård och omsorg.

Ovanstående information är viktig kunskap som arbetsgivare behöver ta hänsyn till – hur ser det ut hos er? Och tar personalen upp problematiken, eller finns det de som mår dåligt men ”kämpar på”? För då finns risken att det visar sig i senare sjukskrivningar. Så när personalen nu återvänder (vare sig till arbetsplatsen eller till distansarbete) – ta ett omtag för hur hösten kommer se ut hos er. Hur ser era förutsättningar ut – och hur påverkas er personal av detta? Och du som medarbetare – gör dig hörd om du upplever problem, framförallt distansarbete gör det svårare för din chef och arbetsgivare att ha överblick över just din situation.

Fler tips finns även i flera av våra tidigare inlägg som tar upp pandemin, exempelvis ”Vårdens arbetsmiljö i coronatider”, ”Jobba hemma – så fixar du arbetsmiljön” och ”Underlätta den ofrivillige förändringen”.

Jobbhälsoindex är en årlig undersökning av arbetsmiljö och hälsa som bygger på ett representativt urval av svenskar i åldern 20 – 65 år som arbetar minst halvtid. I och med Coronapandemin har studien i år senare lagts och till skillnad från de 10 000 respondenter som besvarat frågorna i Jobbhälsoindex tidigare år så bygger årets rapport på svar från cirka 6 800 personer. Här kan du läsa hela rapporten.