Håll koll på handintensivt arbete

Problemet med handintensivt arbete är att det kan ge skador i nacke, skuldra, arm och hand. Kanske säger det något om problemets omfattning att karpaltunnelsyndrom är en av de vanligaste diagnoserna i arbetslivet. Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om medicinska kontroller vid handintensivt arbete är den första medicinska kontrollen som riktar sig mot en belastningsergonomisk risk.

”Det är viktigt att hålla reda på att det här är en medicinsk bedömning och inte en tjänstbarhetsbedömning”, säger Kersti Lorén, Arbetsmiljöverket. Hon föreläste nyligen på en temadag i Linköping anordnad av Arbets- och miljömedicin, Linköping.

Målet med den medicinska kontrollen är att arbetsgivare ska bli bättre på att jobba mer effektivt med att bedöma riskerna vid handintensivt arbete, samt att arbetsgivare också ska vidta de åtgärder som behövs. ”Om det görs ordentligt ska ingen ens behöva komma till en medicinsk bedömning, eftersom den bedömningen alltid ska ligga i slutet av kedjan, när allt annat redan är åtgärdat”, säger hon.

Teresia Nyman, Med. Dr ergonomi och verksamhetschef vid Arbets-och miljömedicinska kliniken i Uppsala är inne på samma linje i sin föreläsning och säger att den medicinska kontrollen ska ses som en sista utpost när man inte kan minska risken i tillräcklig grad.

”Syfte med kontrollen är att upptäcka risker i ett tidigt skede och att skydda särskilt känsliga individer, men viktigast av allt är att upptäcka och åtgärda skadliga arbetsmiljöer” säger hon.

Handintensivt arbete – den medicinska bedömningen är en sista utpost

Cirka 80 personer från olika delar av landet deltog i utbildningsdagen, de flesta ergonomer och fysioterapeuter. Det var tydligt att bedömningsgrunderna inte framstod som helt glasklara och Teresia Nyman höll med om att det finns svårigheter i att bedöma exponeringsrisken:

”Först ska arbetsmomenten kartläggas och bedömas, därefter ska det göras en tydlig riskbedömning av arbetsmomenten. Riskbedömning följs sedan av den medicinska kontrollen som leder till åtgärder. Därefter följs det upp med ny kontroll, ny undersökning”, sa Teresia Nyman som också poängterade att allt detta ska föras in i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Kersti Loréns förhoppning var att kursdeltagarna fått med sig en tydlig insikt om hur man tänker i flera olika steg och att det är viktigt att börja i rätt ände, nämligen i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

”Jag hoppas också att ergonomerna känner en större trygghet efter den här dagen. Jag vet att det här är nytt för dem och att de behöver kunskap om vad de förväntas göra”.

Under lunchen ställde vi frågan till två kursdeltagare om vad de ansåg om förmiddagens föreläsningar och vilka förväntningar de hade på resten av dagen.

Sofia Bergman: "Jag är här för att jag vill veta vad det är vi ska göra på kliniken. Än så länge är det inte helt glasklart men jag tror att eftermiddagen kommer ge mig de verktyg jag behöver".

Sofie Rehnström: "Kul att så många är här eftersom vi behöver tydliga riktlinjer för hur vi ska arbeta. Jag är väldigt intresserad av vad som förväntas ingå i en medicinsk kontroll. Hittills tycker jag att vi har fått relevant information och jag hoppas vi får mer verktyg under dagen så att vi alla kan jobba på samma sätt".

Vill du satsa på förebyggande arbetsmiljöarbete, ta gärna kontakt med ergonom på företagshälsovården!

Text:  Sara Loftås, handläggare, Arbets- och miljömedicin, Linköping