Påverkas barn av närmiljön?

Nyligen skickades en enkät till 110 000 barn i Sverige med frågor om bland annat inomhusmiljö, luftföroreningar, kemikalier, buller, solvanor och klimatförändringar.

Miljöhälsoenkäten skickas ut till slumpmässigt valda vårdnadshavare som har barn i åldrarna 6–10 månader, 4 år och 12 år. Sedan 20 år tillbaka har liknande nationella enkäter genomförts vart fjärde år, varannan gång vänder sig enkäten till vuxna och varannan gång till barn. Det är alltså 8 år sedan den senaste enkäten skickades ut till barn.

Informationen som samlas in är viktig för att se just vad som påverkar barn och hur de mår, men även för att se trender över tid. Detta ger underlag för att lättare kunna ringa in var behoven är störst och därmed prioritera effektiva åtgärder som förebygger miljöfaktorers negativa påverkan på hälsan och främjar deras positiva inverkan. Exempel på tidigare åtgärder är informationskampanjer om hur man skyddar sig från skadlig solstrålning.                                 

I Motala påbörjades ett bullerprojekt i skolmiljö och i Jönköping genomfördes 2014 ett fördjupningsarbete vid Linneuniversitetet avseende buller i skolmatsalar. Barndialogen som arbetar på uppdrag av Region Jönköpings län och kommunerna i Jönköpings använder sig bland annat av resultat från miljöhälsoenkäten. Deras fokus har bland annat riktas mot miljö- och hälsofrågor som kan påverkas med hjälp av informationsinsatser från sjukvården eller myndigheter. Det kan röra sig om buller, passiv rökning och UV strålning. De har även arbetat med förbättringsarbeten för en god ljudmiljö i förskolan och aktivt arbete med implementering av barnmiljöronden. Det är ett verktyg för förskolor som förenklar egenkontrollen av inomhusmiljö, hygien, ljudmiljö, fastighet, UV-strålning och avfall/kemikalier. Det ger även stöd i att upptäcka och åtgärda allergirisker.

Nationella och regionala miljöhälsorapporter baserade på miljöhälsoenkäten

Baserat på miljöhälsoenkäten skrivs en nationell och flera regionala miljöhälsorapporten. Dessa kan användas som underlag i kommunal planering av bland annat stadsmiljö, bostadsområden och vägar då hänsyn behöver tas till exponering för buller, luftföroreningar och tillgång till grönområden.

För att lättare kunna ringa in var besvären är störst och kunna göra effektiva åtgärder är det intressant att se om det finns skillnader på regional och kommunal nivå. Tidigare enkäter har visat att man kan störas olika mycket av olika miljöfaktorer beroende på var man bor. Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket och regionala och kommunala aktörer har varit med och medfinansierat undersökningen i 19 län för att få tillgång till bättre regionala underlag. I Östergötland skickas det ut 11 100 enkäter. Detta möjliggör jämförelse mellan kommuner, olika grupper och i vissa fall stadsdelar.

Några av Sveriges Miljömål:  

• God bebyggd miljö
• Giftfri miljö
• Frisk luft

Resultaten från miljöhälsoenkäten används också för att följa upp nationellt och regionalt arbete med miljöfaktorers betydelse för hälsan. Indikatorer i enkäten ger ett mått på hur väl några av Sveriges 16 miljömål uppfylls, och följs över tid.

För att få ett tillförlitligt underlag är det viktigt att enkäten besvaras. Om du har råkat få en enkät i brevlådan, ta dig tid att svara. Din medverkan är betydelsefull!