När forskning om arbetsmiljö saknas
I det här blogginägget får du ta del av hur en patients berättelse kring sin nackskada resulterade i ett forskningsprojekt om truckförare som ledde till ny kunskap och nya samarbeten.
Vi kan väl enas om att arbetslivet helt enkelt inte får "producera fler patienter", det är inte ok!
Kan vi hjälpas åt att sprida kunskap för att förbättra truckförares arbetsmiljö? #forskning #truckförare
På mitt jobb genomför vi arbetsmedicinska och ergonomiska utredningar med fokus på personer som har skadat sig i arbetslivet. Vi besvarar om det finns ett samband mellan exponering i arbetet och diagnosticerad skada. Det vill säga, vi utreder om arbetsinnehållet har varit skadligt så det har orsakat sjukdom.
Vid utredningen värderar vi också forskningslitteraturen och ser om den visar att det finns en ökad risk för skada och sjukdom vid vissa exponeringar i arbetet. Det kan handla om felaktiga och ensidiga arbetsställningar, alltför höga arbetskrav, arbetsverktyg som är direkt skadliga att arbeta med eller exempelvis kemiska risker. Men, inom flera branscher så saknas det faktiskt forskning om vad som ger vissa typer av arbetsorsakade besvär och arbetssjukdomar. Så var fallet med truckförare.
Låt mig berätta om ett exempel från vår klinik när min arbetskamrat Ulf Flodin, docent och överläkare på vår enhet, träffade en truckförare som hade nackbesvär. Han insåg då att det inte fanns någon forskning av högre kvalitet som hade studerat nack- och skulderbesvär bland truckförare. Sagt och gjort, det blev en forskningsansökan med ergonomisk inriktning där truckförarbranschen stod i fokus. Det projektet var anledningen till att jag började jobba på Arbets- och miljömedicin 2014.
Ny forskning om truckförare
I våras publicerade vi resultatet från vår första studie och den visar att truckförare som arbetar på lager löper en ökad risk för att drabbas av nackbesvär jämfört med tjänstemän redan efter 1-2 år. Så mycket som 49% av truckförarna rapporterar att de haft smärta från nacken och 63% att de haft smärta från skuldran under senaste året. I slutet av blogginlägget kan du ta del av vår publicerade forskningsstudie.
Vi har nu gått vidare med nästa studie där vi med mätutrustning och videofilmning har analyserat truckförares arbetsinnehåll och rörelsemönster under arbetsdagen. Forskningen sker i samarbete mellan Region Östergötland, Region Jönköping, Linköpings Universitet och Karolinska Institutet.
Resultatet från den studien presenterade jag vid en internationell ergonomikonferens i augusti #IEAFlorence2018: ”Measurements of movements and neck/shoulder pain among forklift truck operators”. Vi fann bland annat i studien att truckförare kan rotera huvudet 222 gånger per timme, att de håller huvudet roterat i ytterläge när de kör trucken och underarmsstöd saknas i stor utsträckning.
Det var ca 1700 deltagare vid den internationella konferensen IEA i Florence. Bra tillfälle att lära, diskutera och knyta nya forskningskontakter. Här ses bron Ponte Vecchio. #IEA2018Florence
Det finns flera insatser på arbetsplatsen som kan förbättra truckförares arbetsbelastning. Läs gärna ett tidigare inlägg på bloggen: ”Vi synar truckförares arbetsmiljö”.
En viktig uppgift för oss är att sprida och kommunicera vår forskning, att den kommer till nytta och kan bidra till att förebygga arbetsorsakade besvär. Tack vare att Region Östergötland publicerade nyhet om vår forskning på hemsidan så spreds nyheten vidare i media, till SVT Öst och Rapport. Truckförare uppmärksammades och vi intervjuades av olika tidningar.
Det finns stora fördelar med att satsa på forskningskommunikation. Tack vare att forskningen synliggjordes så har flera tagit kontakt och vill diskutera forskningen. Det är extra kul att jag blivit inbjuden att prata vid ”Logistik & transportmässan” i Göteborg i november. Jag ska bland annat berätta om vår forskning för de som håller i utbildningar för truckförare.
Egentligen är ju forskningen som bäst när den genomförs i nära samverkan mellan flera parter, med anställda, fackliga företrädare, chefer, med HR och med företagshälsovården. Vi behöver involvera de som berörs redan när vi ställer forskningsfrågorna. Det är en bra grund att stå på när forskningen sedan ska användas i verksamheterna.
Innovativa idéer och samverkan kan skapa förändring
Jag tror att vi tillsammans behöver skapa innovativa idéer för att möta branschers behov av förändring för att skapa sunda och produktiva arbetsmiljöer. Jag bidrar gärna till att forskningsbaserat förbättringsarbete tillämpas i praktiken. Tiden är inne för "co-design" och "co-production" i arbetslivet!
Välkommen att ta kontakt om du är intresserad av vår forskning!
Tar ni tillvara och använder den arbetsmiljöforskning som finns på din arbetsplats?
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Publicerad
Kommentarer