Ta sats för en jämställd arbetsmiljö!
För att även i år uppmärksamma den internationella kvinnodagen, som äger rum den 8 mars, så har vi denna veckan bjudit in Minke Wersäll från Arbetsmiljöverket som gästbloggare. Hon arbetar som handläggare i ergonomi och hon var tidigare projektledare för projektet "Kvinnors arbetsmiljö".
Alla kvinnor och män borde ha en god arbetsmiljö. Men så är inte fallet. Kvinnodominerat arbete lägre värderat och har sämre arbetsvillkor och -miljö. Arbetsmiljöverket har under 2011–2016 på regeringens uppdrag drivit ett projekt för att förebygga ohälsan inom kvinnodominerat arbete: Kvinnors arbetsmiljö. När det nu avslutas är det fortfarande långt kvar till en jämställd arbetsmiljö.
När vi ser på statistiken ur ett genusperspektiv ser vi att ohälsan ökar hos arbetskraften i stort och mest för kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och män ökar dessutom. De största orsakerna till den arbetsrelaterade ohälsan hos både kvinnor och män är sociala och organisatoriska faktorer (psykosociala) och belastningsskador.
Vad beror det då på att kvinnor blir mer drabbade?
Inom projektet ”Kvinnors arbetsmiljö” har tre kunskapssammanställningar tagits fram och Arbetsmiljöverkets inspektion har också använts för att ta fram ökad kunskap.
De viktigaste lärdomarna från projektet ärdet är inte könet utan exponeringen i vissa av arbetsmarknadens sektorer som gör att kvinnor drabbas hårdare av ohälsa.de flesta kvinnor arbetar inom skola, vård och omsorg och där är arbetsvillkor och -miljö sämre. Fysisk och emotionell belastning inom kvinnodominerat arbete ökar risken för ohälsa för både kvinnor och män som befinner sig därarbete med mänskliga kontakter inom skola, vård och omsorg är en friskfaktor men kan – i kombination med brist på resurser, tid, och detaljstyrning – bli en ohälsofaktordet är inte på individ nivå utan på organisatorisk nivå som ohälsan skapas i form av obalans mellan resurser och krav. Vad kan vi göra åt situationen?
På Arbetsmiljöverket har vi lärt oss att genusperspektivet måste tillföras våra inspektioner för att se riskerna i kvinnodominerat arbete. Genusperspektivet behövs fortsatt på arbetsplatserna i det systematiska arbetsmiljöarbetet och vi behöver hjälpas åt för att komma dit. Företagshälsovården är en viktig resurs. Insatser mot arbetsrelaterad ohälsa görs ofta på individnivå. Sjukskrivning och rehabiliteringsåtgärder görs för att individen ska kunna återgå till arbetslivet.
Men åtgärder på individnivå räcker inte – det krävs åtgärder på organisatorisk nivå, mot sjuka strukturer och normer i samhället. Genusperspektivet behöver användas för att se strukturerna.
För dig som är intresserad av jämställhetsfrågor kan du ta del av tidigare blogginlägg från maj och juni 2015 skrivna av Emilia Liljefrost:
Ett jämställt arbetsliv, del 1
Ett jämställt arbetsliv, del 2
Inom de stora arbetsområdena skola, vård och omsorg, men också inom annat kvinnodominerat arbete till exempel inom industri, restaurang eller städning är arbetsvillkor och arbetsmiljö sämre än för arbetsområden där män dominerar. Där behöver villkoren och arbetsmiljön bli bättre för att både kvinnor och män. Betydligt mer än vad som hittills gjorts, behöver göras för att arbetsvillkor och -miljö ska bli bra.
Genusordningen i samhället, det vill säga att mannen ses som norm, har skapat en normalitet i att kvinnodominerade sektorer har sämre villkor och arbetsmiljö. Balansen mellan krav och resurser är rubbad. För att se detta krävs ett genusperspektiv. Kontaktyrken där det är människor man arbetar med, värderas ofta lägre än arbete med teknik. Inom tekniska yrken är normen att olika maskiner kräver utbildning. Inom hemtjänst är det inte alltid självklart med utbildning i hur man förflyttar brukare eller hanterar olika situationer.
Du är också välkommen att läsa tidigare inlägg på arbets- och miljömedicinbloggen som handlar om jämställdhet:
Kunskap bidrar till jämställt arbetsliv
Hållbart arbetsliv ur ett genusperspektiv
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Publicerad
Kommentarer