arbets--och-miljomedicin

Region Östergötland

Arbets- och miljömedicin

Miljöhot - vad kan du själv göra ?

Det är en sann utmaning att som individ hantera tillvaron då vi dagligen exponeras för viktig och ibland starkt oroande information via tidskrifter, radio, TV och inte minst internet.

Bara de senaste månaderna har följande tagits upp i media:

  1. Lagom till jul, rapporterade TV4 att enligt kemikalieinspektionen finns det förbjudna kemikalier i var sjunde testad leksak. De skadliga ämnen som man främst hittat är hormonstörande ftalater och ett miljöfarligt ämne som även misstänks orsaka cancer
  2. När det gäller hormonstörande ämnen kunde vi nyligen höra på Sveriges Radio att internationella forskare anser att ”Reglering av hormonstörande ämnen inom EU är tandlös, vilket i praktiken innebär att det krävs att människor blir sjuka för att man ska reagera”.
  3. Hormonstörande ämnen är särskilt svåra då de skiljer sig från tidigare kända farliga kemikalier genom att deras påverkan vid låg dos inte kan förutses utifrån deras påverkan vid högre doser. Hormonstörande ämnen kan bland annat återfinnas i plastprodukter och bekämpningsmedel.Fårö jan 2017. Foto: Bengt StåhlbomEn omdiskuterad EU reform genomförs år 2017, som ett led i de beslut som fattats av EU:s gemensamma organisation för sockermarknaden. Det medför att det nuvarande kvotsystemet som begränsar produktionen av fruktossirap (som även kallas isoglukos, glukos-fruktossirap, majssirap, invertsocker och majssocker) till 5 procent upphör och enligt en analys från Agribenchmark väntas isoglukos snart ta över en tredjedel av hela den europeiska sockermarknaden från vanliga sockerproducenter
  4. Fruktossirap är ett billigt och väldigt sött sötningsmedel men produkten är hårt kritiserad av forskare inom fetma, diabetes och hjärtkärlsjuklighet. Främsta anledningen att fruktossirapen anses skadlig är att den är extremt högkoncentrerad. För att ta hand om denna onaturligt höga koncentration av fruktos försöker våra kroppar att lagra in det som fett i levern eller vidare ut i blodbanan.

Hur ska vi då agera som enskilda individer? Det är lätt att slå ifrån sig allt, men det kommer inte att bidra till en bättre värld eller ett hälsosammare liv. Det är heller inte praktiskt möjligt för oss alla att införskaffa detaljkunskaper i dessa komplicerade ämnen. Dock finns viktig detaljerad information tillgänglig hos Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, Naturskyddsföreningen m.fl. om man är intresserad.

Kanske kan vi var och en upprätta en handlingsplan som fungerar för just oss själva eller vår familj?

Ett förslag skulle kunna vara att man frågar sig;

  • Kan jag dra ner på användningen av fossila bränslen?
  • Måste jag ha alla dessa produkter och kläder?
  • Kan jag ge bort en upplevelse i Julklapp istället för materiella ting?
  • Kan jag börja köpa ekologiskt för att undvika bekämpningsmedel?
  • Kanske ska jag välja närodlat om ekoprodukterna innebär långa transporter?
  • Kan jag dra ner på min plastförbrukning eller undvika plast med hormonstörande ämnen
  • Kan jag välja bort elektronik, tyger, kläder, möbler som innehåller de farligaste flamskyddsmedlen?
  • Kan jag läsa på mina livsmedel om de innehåller fruktossirap?

Det är oerhört viktigt att komma ihåg vilken makt vi har som konsumenter.

Den på senare år växande efterfrågan på KRAV-produkter är ett lysande exempel på hur tillgänglighet styrs av efterfrågan. Även om vi bara väljer en eller två av ovanstående punkter kommer det att vara ett viktigt bidrag till en bättre värld för oss och kommande generationer!!

Återkoppla gärna med egna reflektioner i kommentarsfältet !

Text: Helen Karlsson, miljökemist på Arbets- och miljömedicin

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    600