Är funktionskläder giftiga?

Vet du om vilka kemiska ämnen som våra funktionskläder är behandlade med?

Ute i ur och skur. Torr och varm i hällregn och snöstorm. För att uppfylla dessa önskemål duger det inte med vad som helst. Kläderna ska inte bli blöta när det regnar, och för att inte bli blöt av kondens som bildas på insidan av materialet, är det viktigt att materialet andas.

På 70-talet utvecklades ePTFE-membran (expanderad polytetrafluoretylen) Membranet är vattentätt och andas. Användning av gore-tex och liknande membran har sedan ökat lavinartat.

Membranen fungerar som ett tätt nät. Vattendroppar är så stora att de stannar på ytan, vattenånga är mindre och slinker igenom de små hålen.

De flesta funktionskläder ytbehandlas för att vattendropparna ska rinna av kläderna. Högfluorerade ämnen ger tyget vatten-, fett- och smutsavvisaden egenskaper. Användaren förväntas även impregnera plagget med spray eller i tvättmaskin. Impregneringen kan innehålla högfluorerande ämnen.

Högfluorerande ämnen – vad är det?

Högfluorerande ämnen och PFAS  är samlingsnamn för ämnen som har en  kolkedja där man har ersatt väteatomer med FLUOR. Bindning mellan fluor och kol är mycket mycket stark. Detta gör att molekylen är mycket svårnedbrytbar. De mest kända högfluorerande ämnen är PFOS (som blev förbjudit i EU 2008) och PFOA. Dessa har långa kol-kedjor. De blir allt mer ersatta av ämnen med korta kedjor.

Lagras i lever och blod

Högfluorerande ämnen binder inte till fett vilket andra miljögifter ofta gör. Istället binder de till proteiner och lagras i levern och blodet. PFOS anrikas i näringskedjan och högsta koncentrationer hittas i toppredatorer, exempelvis isbjörnar i Arktis eller minkar och havsörnar i USA.

PFOS är PBT- (persistent, bioackumulerande och toxiskt), det är reproduktionsstörande och giftig för vattenlevande organismer. PFOA är reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande för människan. Effekten av övriga högfluorerande ämnen är inte känd, men man vet att de är svårnedbrytbara.

Är högfluorerade ämnen skadliga för oss och hur får vi i oss det?

Man räknar med att den huvudsakliga exponering för människa är via dricksvatten och livsmedel, t ex fisk. Men även via livsmedelsförpackningar, användning av produkter som behandlats av högfluorerande ämnen och inandning av hushållsdamm.

Det finns över 3000 industriellt framställda högfluorerade ämnen. De har förmåga att bilda släta, vattenavvisande och fett- och smutsavvisande ytor. Och man behöver en liten mängd i en produkt för att produkten ska få önskade egenskaper.

De kan hittas i textilimpregnering, papper och livsmedelsförpackningar, rengöringsmedel, färg, tryckfärg, lack och brandskum. De kan finnas i låga koncentrationer i elektronikprodukter, kosmetik, och läkemedel, växtskydd och biocid. Enligt en rapport från Kemikalieinspektionen 2015 utgör högfluorerande ämnen ca 2-3 procent av fibervikten i textilier och ca 15 procent i syntetmattor.

Märkning är ofta bristfällig. Enligt REACH är mindre än 2 % av de 3000 högfluorerade ämnena registrerade. REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of Chemicals) är en förordning beslutad av Europaparlamentet 2006.

Så för konsumenten är det svårt att veta vad funktionskläderna man köper innehåller.

Alternativ finns!

Man försöker hitta alternativ till högfluorerande ämnen i textilier. Dessa är framför allt vattenavstötande. Exempel är:

Silikonbaserade medel, Vaxer, Polyuretan, Paraffiner Dendrimerer: På molekylnivå skapas repetitiva förgreningar, en symmetrisk struktur bildas (som ett träd). På grund av sin struktur blir materialet vattenavstötande.

Att hitta kombinationen vattenavstötande, smuts- och fettavvisande är svårare enligt en nylig rapport från det danska miljöministeriet. Långtidseffekterna av alternativen är inte heller helt kända. Men alternativen innebära sannolikt mindre risker för utveckling av negativa hälsoeffekter jämfört med fortsatt användning av högfluorerande ämnen.

Om du vill veta mer om högfluorerande ämnen rekommenderas:

Guide om PFAS (högfluorerade ämnen) på kemikalieinspektionens hemsida.

Förekomst och användning av högfluorerande ämnen och alternativ 6/15, Kemikalieinspektionen, 2015

Alternatives to perlfuoroalkyl and polyfluoroalkyl substances (PFAS) in textile. No 137,” Danish Ministry of the Environment, 2015.

Text: Elisabeth Lindberg, läkare vid Arbets- och miljömedicin i Linköping.