satt-ostergotland-i-rorelse

Träning fungerar på alla språk

Kateryna Pereverziera sätter sig i benpressen, maskinen som stärker benens fram- och baksida. – Ett, två, tre … när jag räknar repetitioner så kan jag stänga av andra tankar en stund, säger hon.

Det är lugnt i Korpen Motalas lokaler när vi träffas en tidig förmiddag i oktober, Olena Mykhalchuk, hennes son Ernest, tolken Taras Kuzmenko, Kateryna och jag.
Enstaka ”klong” hörs då och då när en morgonpigg motionär släpper ner vikterna i gymmet intill. Det är bekanta ljud. Ljud som låter på samma sätt, var än i världen man befinner sig.

Vana att träna

Olena och Kateryna är träningstjejer. De är vana att gå till gymmet mellan tre och fem gånger i veckan, när det passar i vardagen och jobbet. Olena är revisor, Kateryna ekonom på en bank. Men för ett drygt år sedan vändes livet fullständigt upp och ner och träningen – ja, den kom att få en helt annan betydelse än tidigare.
– Någon drog upp oss med rötterna. Klockan fyra på morgonen fick vi resa oss och fly, säger Olena.

Hon kommer från Irpin i Kievregionen.
– Staden ockuperades. Soldaterna sköt mot mitt hus, de sköt ner våra grannar.
– Min man är kvar, han får inte lämna landet. Jag har kontakt med honom och jag försöker titta på nyheterna för att få veta hur det är, säger hon.

Hörselskadad av bomber

Kateryna kommer från Donetsk. Där har kriget pågått länge men förra året blev det omöjligt att stanna kvar.
– 2022 var det värsta året jag upplevt i mitt liv. Bomber slog ner hundra meter ifrån mig. Det skadade min hörsel, säger hon.

Ansvar att hjälpa

I Sverige pågick satsningen TIA, tidiga insatser för asylsökande. Projektet finansierades av statsbidrag och syftet var att främja de nyanländas etablering i Sverige genom meningsfull sysselsättning under asyltiden. Arbetet samordnas av Länsstyrelsen i respektive län, och Korpen i Motala var en av föreningarna som deltog.

Taras Kuzmenko kom till Sverige 2015 på grund av kriget som redan då pågick i östra Ukraina. Två år senare kom han till Motala och numera tränar han aktivt i Korpen och stöttar därtill som tolk vid behov.
– Jag känner ansvar för att hjälpa folk som kommer hit på grund av krig och TIA-projektet är ett bra initiativ, säger han.

Via en grupp i sociala medier nådde han Olena, Kateryna och andra ukrainare i Motala och kallade till träning och aktivitet.
– Vi ordnade gratis inträde i simhallen på fredagar. Det var populärt. Och vi höll grupper på gymmet där vi tränade både med fria vikter och maskiner.

Bättre minne

Inom TIA-projektets ramar erbjöds nyanlända från Ukraina medlemskap och träningskort för tre månader. Alla övriga aktiviteter var gratis medan projektet pågick och sedan juli i år får var och en skaffa medlemskap och köpa sitt kort.

– Vi sprang hit direkt, säger Olena Mykhalcheek. Jag hade letat efter någonstans att träna och försökt fråga mig fram.
– Det var svårt i början, men träning fungerar ju på alla språk.

I dag studerar Olena svenska på SFI.
– När man tränar så blir minnet bättre, och då blir också svenskan bättre, säger hon.

Känner lugn i Sverige

Kateryna arbetar som lokalvårdare.
– Motala är mitt hem nu. Vårt hus i Ukraina är förstört. Men jag vet inte vad som händer i morgon, bara Migrationsverket vet.

Hon berättar att hon kan känna ett lugn i Sverige som hon inte upplevt på väldigt länge.
– Här finns inte allt det som vi var rädda för varje dag i Ukraina.

Hon räknar. Fyra, fem, sex …

– Nu vill jag bara träna och vara ett gott exempel för min son. Steg för steg tar vi oss vidare.
– Jag koncentrerar mig på tio repetitioner i maskinerna. I träningen försvinner allt det där som gör så ont att prata om och tänka på. För en stund. Det betyder mycket.

Text och bild: Anna Lindén, Granit PR och kommunikation.

Om TIA-projektet

TIA-projektet pågick i Motala under fem år, men är nu avslutat.
Förutom träning i gymmet ordnade Korpen bland annat bowling, fri entré i simhallen, familjedagar med rörelseaktiviteter och grillning, träffar vid hinderbanan i Råssnäs, familjegympa, minigolf och besök hos Fritidsbanken.

– Bowlingen var särskilt välbesökt, säger Annelie Hagen, verksamhetskonsulent för Korpen Östergötland.
– Vi hade räknat med tio personer, men det kom nästan 40. Det var en uppskattad dag med väldigt fin stämning, och det blev en bra möjlighet för oss att lära känna ukrainarna lite närmare också.

Projektet har lett till att flera personer fortsatt träna. Korpen Motala har i dag ett tiotal nya medlemmar som köpt kort och besöker gymmet regelbundet.

TIA-projektet

Kateryna Pereverziera tränar i benpressmaskinen.

Kateryna Pereverziera räknar repetitionerna i benpressen. För en stund hjälper det till att stänga av tankarna som följer henne efter upplevelserna hemma i Ukraina.

Olena Mykhalchuk tränar överkropp i en gymmaskin.

Olena Mykhalchuk berättar att hon nästan sprang till Korpen när hon fick veta att det fanns möjlighet att träna.
– Träningen betyder mycket och jag hade försökt hitta någonstans att gå, säger hon.

Kateryna Pereverziera tränar överkropp i en gymmaskin.

Kateryna Pereverziera är van att träna. Innan kriget bröt ut och hon fick fly till Sverige gick hon till gymmet mellan tre och fem gånger i veckan.

Olena Mykhalchuk tränar benen i en gymmaskin.

Olena Mykhalchuk är utbildad revisor. Här i Sverige har hon satt sig i skolbänken igen för att lära sig ett nytt språk.
– Träningen är bra för minnet, det hjälper mig med svenskan också, säger hon.

Fler goda exempel

  • Tuff och rolig sport som fostrar ledare

    Brottningsmatcher, hårda kollisioner och tuffa kamper. Lag mot lag, man mot man. Med en boll. I en båt. Inomhus i bassäng med slätt vatten, eller utomhus i öppet vatten med vind och vågor.
  • Discgolf är roligt och nyttigt - dygnet runt

    I Grebo har discgolfen blivit något av en folkrörelse. På den tolv hål långa banan avverkas närmare 10 000 mil om året – till fots. – Folk kommer hit från hela länet för att spela, säger Pontus Henriksson, föreningens kassör.
  • ”Det är våra ungar det handlar om!”

    Fler barn i rörelse. Med det tydliga målet i sikte höjer Mjölby kommun summan för föreningsbidrag med 1,5 miljoner och arbetar samtidigt för att skapa ett närmare samarbete med ortens idrottsföreningar. - Vi har ju alla samma intresse, säger Kristin Kellander (L), ordförande i kultur- och fritidsnämnden. Det är våra ungar det handlar om!
  • Landsbygdens föreningar förenar

    Idrotten är en engagerande kraft. Inte minst på landsbygden där föreningen kan vara ett nav i den sociala samvaron. Västra Harg är ett lysande exempel och medlemmarna berättade om verksamheten när RF-Sisu och Länsstyrelsen kallade till årets upplaga av Idrottens dag.
  • Bara fördelar med gåfotboll

    Vilken är den största gemensamma nämnaren mellan idrottsföreningar och pensionärsföreningar i Sverige? Just det – gåfotboll. Den snabbast växande idrotten i landet just nu.
  • Brokind – det lilla samhället med den stora föreningen

    I det lilla samhället Brokind utanför Linköping bor det drygt 520 personer. Av dem är 507 medlemmar i Brokinds IF. En förening som växt från fyra till tio sektioner på tre år. Nyligen fick föreningen Linköpings kommuns pris på Topp100-galan.